Tisdagen den 7 Juli.

Dagen började som vanligt. Efter frukosten var Bertil trött och satt och hängde i rullstolen. Hemtjänsten kom vid tio och lade honom. Jag gick ut till husbilen och hämtade lite kläder som Bertil skulle ha med sig. Jag satt där när Jonny, sonen kom. Vi satt och pratade en stund innan vi gick in.

Hemtjänsten kom och tog upp Bertil. Han kände igen Jonny men visade inga känslor. Det är inte lätt att prata och få men honom i samtalet. Jag brukar prata till honom för att få en reaktion men det är ingen ide.

Jag värmde ugnspannkaka till oss tre som vi åt med rårörda lingon till. Bertil åt inte upp allt utan Ann fick det sista. Vilket hon uppskattade.

Sonen och jag diskuterade hur vi skulle informera Bertil om vad som var på gång. Men vi kom fram till att vi inte skulle såga något om boende utan bara säga att han skulle åka färdtjänst. Han ifrågasatte inte det.

Vid två så kom färdtjänstens bil och hämtade Bertil och han försvann från oss för en tid. Precis efter så kom de och hämtade alla hjälpmedel han skulle ha med sig och levererade dessa till korttidsboendet.

Jag och Jonny packade in allt som Bertil skulle ha med sig, en väska med kläder, hygienartiklar, medicin mm. Åkte till boendet som ligger ca fem minuters bilresa och ca 15-20 minuter att gå till. Där träffade vi personal utanför ingången och lämnade vår last och utbytte information. Nu får Bertil vara i karantän i två veckor sedan kan vi träffa honom utomhus med en plexiglasskiva emellan oss.

Undrar hur han har tagit det? Känner han sig övergiven eller reagerar han inte alls? Svårt att veta. Inget att göra åt. Han kan inte vara hemma mer för jag orkar inte. I dag har jag fått mata honom för han kan inte styra skeden till munnen. Går på övertid nu och behöver vila ut ordentligt. Tänk bara att slippa hemtjänsten som invaderat vårt hem. Men jag är väldigt tacksam för deras hjälp.

När vi lämnat grejerna så åkte vi för att köpa utomhusväggkontakter som Jonny skulle byta åt mig men hittade inga att köpa. Så vi åkte hem och fikade i stället. Sedan gick vi ut till husbilen och lade tillbaka den tjocka madrassen som hör till överbädden fram. Den har stått i klädkammaren tills nu. Sedan ville jag att Jonny skulle visa mig hur jag söker efter kanaler på TV:n. Men vi fick inte upp TV:n. Varken med el eller manuellt. Jonny felsökte men hittade inget fastän vi tog bort alla dynor för att komma åt att titta efter eventuella fel. Jag fyllde i vatten så att toan går att använda när nu Jonny ska sova där ett par nätter.

Då var klockan redan sex och jag stekte panerad spätta som vi åt med potatis. Gick sedan ut och Jonny klippte en liten häck mot grannen med sin medhavda elhäcksax. Jag tog han dom det avklippta. Det tog ett tag. När vi kom in så satte vi oss för att titta på ”Allsång på skansen”.

Dagen har gått fort och jag har nog inte hunnit med att ta in vad som hänt än. Bertil och jag har bott ihop i 55 år och nu är den tiden förbi. Reaktionen kommer nog. Livet måste gå vidare och jag ska nog klara detta med.

juli 7, 2020 · Anitha · No Comments
Posted in: Hemma

Leave a Reply