Måndagen den 8 Mars.

I natt har jag haft en sängkamrat igen. Hon är helt underbar, Chanel. Inte ett ljud har hon sagt. Vill bara vara nära. Hon är väldigt nyfiken på Missan men Missan håller sig undan. I natt så var sovrumsdörren stängd så då kunde Missan ta över huset igen. Men det gick lugnt till. Inget bus alls.

Jag gick upp halv åtta för att ta en första promenad med Chanel vi gick ca en halv timma. Sedan var det frukost för mig. Chanel åt inte i går och ingen frukost. Men det gör inte så mycket för hon har att ta av. Allt är ju nytt för henne så hon kommer säkert att äta så småningom.

Jag ligger här, om det blir någon frukost över.
Nämen, blev det inget över.

Missan kommer ju alltid när jag pratar i mobilen och när den ringde på förmiddagen så kom hon ner från övervåningen och fram till soffa. Men där låg ju Chanel så hon fortsatte under soffan. I dag hördes inget morr från Missan. Chanel är så nyfiken och hoppade ner för att kolla under soffan.

Rolig still .

Chanel oh jag tog en litelängre promenad framåt dan när det blivit lite varmare. Fick ha mössa på för det drog lite om öronen. Chanel travar på i rask takt och jag vill inte bromsa henne men det tar på mina krafter, är helt slut när vi kommer hem. Precis vad jag behöver.

Även Chanel tog sig en liten lur.

Det blev ju ännu en äggmacka över i går och den tog jag till kaffet i dag. Inte ofta jag äter stektes på smörgås.

I dag har jag pratat i mobilen med två vänner som jag träffat i Spanien. Den ena är i Piteå och den andra är i Bolnuevo i Spanien. Tack för att ni gratulerar mig till Chanel.

När Chanel och jag var ute i trädgården en stund så satt Missan i köksfönstret. Det tittade på varandra.

Missan sitter mellan pelargonerna.

I kväll så började Chanel äta av sin mat. Men sen lade jag upp mat till mig och då slutade hon äta. Hon trodde nog att jag skulle dela med mej av kycklinglår och Coleslaw men det gjorde jag inte. Hon åt lite till av sin mat lite senare när hon insåg att mat på tallrik skulle det inte bli

Missan passar på att komma ner från andra våningen när Chanel och jag är ute men försvinner fort när vi kommer in, antingen uppför trappan eller under soffan. Det är tålamod som gäller i det här läget. Det löser sig till slut när Missan förstår att hon inget har att frukta från Chanel. Jag är inte ett dugg orolig för att det inte ska lösa sig.

Med alla promenader så kommer säkert både Chanel och jag att gå ner i vikt. Jag försöker sysselsätta Chanel så att hon inte ska sakna sina gamla kompisar. Hon har fortfarande inte sagt ett ljud. I dag så mötte vi en hund som skällde men hon brydde sig inte. Skönt att hon är lika tyst som Anni var.

Den här bädden är i minsta laget.

mars 8, 2021 · Anitha · No Comments
Posted in: Hemma

Leave a Reply