Tisdagen den 1Juni.

Sommarmånaden är här. Först måste jag göra reklam för dokumentären om Håkan Juholt från min stad Oskarshamn. Den är verkligen sevärd. Jag har väl aldrig varit en fan av honom men jag beundrar verkligen hans sätt att ta sig vidare i livet efter motgångar och allas svek, både partikamrater och press. Sedan hörde jag på radion att Finlands stadsminister äter frukost på skattebetalarnas bekostnad. Hon har dock förklarat att det är slut med det nu och att hon nu ska stå för den kostnaden själv framöver?

Här går livet vidare. Chanel tar större utflykter i skogen. Jag får ropa tillbaka henne. I går kväll så följde hon ett spår från trädgården och in i skogen. Hon hade nog fått något skit i öronen för hon hörde tydligen inte mina rop. Till slut kom hon tillbaka från gatan? Hon hade nog följt spår efter Sigge, den röda katten, han törs inte visa sig på dagtid men korsar nog vår tomt i mörkret.

Nu till dagen som är i dag. Solen skiner på oss och den värmer men lite moln svichar förbi. Blåsten är lite sval. Satt ute lite efter vår förmiddagspromenad. Men det var inte samma sköna känsla som i går. Tänkte lite på att bullarna var slut i frysen. Nåja, två finns kvar. Åkte iväg till Maxi och köpte jäst och lite till som saknades till baket.

Satte igång med degen så fort jag kom hem. Försökte skriva detta under tiden degen jäste men det var inte helt enkelt. En viss spansk dam skulle verkligen vara mellan mig och paddan.

Ska jag hjälpa dig, matte?

När jag hade satt igång med att baka ut bullarna så ringde det på dörren. Degig om händerna så öppnade jag dörren och där stod två husbilsvänner. Jag sa att de kom alldeles lagom till nybakade bullar till kaffet. De parkerade husbilen och kom in. Det tog en stund innan jag bakat klart. Vi pratade under tiden. Tur att jag är av det kvinnliga könet så jag kan göra två saker samtidigt. När bullarna kom ut ur ugnen så drack vi kaffe. Jag blev mycket glad åt besöket. Alltid roligt med besök.

Hoppas vi ses snart igen. De bor grannar med våra bästa vänner, när vi bodde i Stenungsund. Det var härliga tider det.

Nu väntar jag på fler besök. Alltid roligt när någon plingar på dörren.

När jag blev ensam igen så packade jag ner bullarna i plastpåsar och frös in. Efter en stund började frysen protestera. Stängde av larmet. Ska sätta på larmet när bullarna är frysta.

Det blev kallt ute och dynorna jag tog ut på förmiddagen bar jag in igen. Kunde ju inte bjuda på kaffet ute eftersom jag gräddade bullarna medan vi fikade. Däremot blev det varmt i köket så köksdörren fick stå öppen.

Klockan hade rusat iväg och jag satte på TV:n. Nu är det lättare att ta kommandot över fjärrkontrollen efter batteribytet.

Tror jag hoppar över maten i kväll och äter fler bullar i stället. Tycker mat är överreklamerat.

juni 1, 2021 · Anitha · One Comment
Posted in: Hemma

One Response

  1. Wennergren - juni 2, 2021

    Tack Anita för en härlig pratstund och de helt underbara bullarna.

Leave a Reply